Vorige Seite Nächste Seite Zurück zu Blog
5 verbreitete Mythen über Hautpflege

Hautpflege ist ein Thema, an dem viele Menschen großes Interesse haben, und für diejenigen, die mehr darüber lernen wollen, gibt es eine unendliche Menge an Informationen darüber. Doch zwischen all den Informationen, Trends und Empfehlungen haben sich in der "Hautpflegewelt" einige Unwahrheiten eingenistet, über die wir von Skinome gerne aufklären möchten, und zwar stets auf der Grundlage von Untersuchungen. Alles, was wir tun, dient dem Wohl der Haut, und die Verbreitung wissenschaftlicher Informationen, die Ihnen helfen, Ihre Haut bestmöglich zu pflegen, liegt uns sehr am Herzen. Im Folgenden listen wir 5 gängige Hautpflegemythen auf und erklären, welche Behauptungen wahr sind und welche nicht. 

Myt 1.
“Satsa på en 10-stegs rutin för din hud – dubbelrengöring, serum, toner, nattkräm, dagkräm, ögonkräm – desto fler produkter, desto bättre för din hud!”
Dr. Johanna Gillbros svar: Falskt

Förklaring: du har säkert hört talas om 10-stegs rutinen, det är en av de större trenderna vi sett inom ”hudvårdsvärlden”. Den kommer från Sydkorea och uppmuntrar en till att utveckla en hudvårdsrutin som innehåller allt från krämer, serum, sprayserum, micellärt vatten, dubbelrengöring, essence och ansiktsmasker. En lång rutin kan ge intrycket av en bättre och mer avancerad rutin för ens hud, men flera produkter kan faktiskt innebära det motsatta. När du använder flera produkter innebär det också att man får mycket mer av de mindre goda ämnena för ens hud, d.v.s. konserveringsmedel, parfymer, färgämnen, stabilisatorer och mer glykoler. Eftersom hudens immunceller sitter ytligt i hudens översta lager (epidermis) så kan de lätt reagera på ämnen som kommer i kontakt med huden. En överexponering av olika ämnen som främst är där för produktens skull för att hålla den fräsch länge (som t.ex. konserveringsmedel) kan stjälpa snarare än hjälpa huden.

Myt 2
”Att dricka vatten hjälper dig att återfukta huden inifrån”
Dr. Johanna Gillbros svar: Falskt 

Förklaring:detta är en ganska vanlig myt men forskare på hudens barriärfunktion säger blankt nej till detta. Ju mer vatten vi dricker, desto mer kissar vi ut. Det som funkar för att återfukta huden är fuktgivare i krämer som istället binder och ersätter vattnet i huden vid uttorkning. Bra fuktbindande ingredienser att leta efter är: socker (t.ex. glycerin, sorbitol, xylitol eller erythriol) eller karbamid (urea), ektoin, N-acetyl glucosamine som är byggstenen till hyaluronsyra, Pre-, post- och probiotika har också visat sig ge god återfuktning.

Myt 3
”Du behöver använda solskydd även när det är molnigt”
Dr. Johanna Gillbros svar: Sant

Förklaring: det är betydligt viktigare att se till säsong än vädret en viss dag. UV-index varierar framför allt med årstiden och tiden på dygnet. Andra faktorer är väder och ozonskiktets tjocklek. Under sommaren är UV-index i Sverige vanligen 4–7 och under den mörka årstiden mellan november och februari under 2. På sommaren vid Medelhavet är UV-index högt eller mycket högt, mellan 7 och 10, och vid ekvatorn kan extrema nivåer högre än 10 förekomma året runt. I Sverige står solen som högst på himlen vid sommarsolståndet i juni. Då utsätts vi också för störst mängd UV-strålning. Mellan november och januari står solen så lågt att UV-strålningen är marginell.

Mit anderen Worten: In unseren Breitengraden gibt es große Unterschiede zwischen Sommer und Winter. Es ist nicht notwendig, das ganze Jahr über täglich ein Sonnenschutzmittel zu benutzen. In den Sommermonaten, wenn der UV-Index hoch ist, wird empfohlen, auch an bewölkten Tagen ein Sonnenschutzmittel (in Form von Creme oder Kleidung) zu verwenden.

Myt 4
”Oljig hud = smutsig hud som behöver rengöras mycket”
Dr. Johanna Gillbros svar: Falskt

Förklaring: oljig hud är ofta kopplat till lite större porer och mer talgproduktion. Detta kan i vissa fall leda till pormaskar som kan vara både vita och svarta. En vanlig missuppfattning är att oljig hud är mer smutsig än normal hud och därför behöver tvättas mer.  Den svarta pormasken har ingenting med smuts att göra utan innehåller istället oxiderat melanin som är svart i färgen. I november 2018 publicerades en artikel av ett team dermatologer från School of Medicine vid New York University där man analyserade fjorton studier på rengöring för aknepatienter, och där sammanlagt 671 testpersoner ingick. Resultatet visade att överdriven rengöring inte leder till förbättringar i aknedrabbad hud.

Däremot kan det vara värt att minska på talgproduktionen och påskynda hudcellernas förnyelse för att minska risken till tilltäppta porer. Detta kan man göra med ingredienser som niacinamide, zink retinol och olika syror i låg koncentration ex mjölksyra, laktobionsyra eller salicylsyra2.

Myt 5.
”Naturlig hudvård är den bästa!”
Dr.Johanna Gillbros svar: falskt

Förklaring: det vi i dag ofta förknippar med naturligt är det som hämtas i färdig form från naturen. Det kan vara naturliga oljor eller smör från solrosor eller kokosnötter. Jag skulle säga att det mest naturliga är att använda de fetter som redan finns i huden och som huden är van vid. Huden producerar varken solrosolja, olivolja eller sheasmör, men däremot ämnen som squalen, ceramider, kolesterol, triglycerider och många olika fettsyror. Denna unika komposition av ämnen har många hudvårdsproducenter försökt att efterhärma, dels med hjälp av naturliga oljor som innehåller intressanta sammansättningar av lipider, dels genom att isolera enskilda ämnen ur oljorna och använda dem i andra sammansättningar. Huden mår helt enkelt bäst av ämnen som den är van vid och som är naturliga för huden.

Referenzen:

Akdeniz, M., Tomova-Simitchieva, T., Dobos, G., Blume-Peytavi, U., & Kottner, J. (2018). Does dietary fluid intake affect skin hydration in healthy humans? A systematic literature review. In Skin Research and Technology. https://doi.org/10.1111/srt.12454

Gillbro, J. (2019). Hudbibeln. Bookmark.

González-Muñoz, P., Conde-Salazar, L., & Vañó-Galván, S. (2014). Allergic contact dermatitis caused by cosmetic products. In Actas Dermo-Sifiliograficas. https://doi.org/10.1016/j.adengl.2014.09.007

Park, M. E., & Zippin, J. H. (2014). Allergic contact dermatitis to cosmetics. In Dermatologic Clinics. https://doi.org/10.1016/j.det.2013.09.006

Zaragoza-Ninet, V., Blasco Encinas, R., Vilata-Corell, J. J., Pérez-Ferriols, A., Sierra-Talamantes, C., Esteve-Martínez, A., & de la Cuadra-Oyanguren, J. (2016). Allergic Contact Dermatitis Due to Cosmetics: A Clinical and Epidemiological Study in a Tertiary Hospital. Actas Dermo-Sifiliográficas (English Edition). https://doi.org/10.1016/j.adengl.2016.02.022

SKIN ACADEMY